Härliga höst!

På väg hem från teatern, på stigen genom Tivoliparken, föll skuggan från några kastanjelöv som tappert höll sig kvar. Snart vinter, snö, lucia, jul och nyår... myyys!

/Maria

Veckans citat...

"Ibland tänker jag, då är det svårt att prata..."

Uttalat av en karl som konstigt nog vill vara anonym...

/Maria

Sista dagarna i Budapest...

Efter en hel dag på tatueringsstudion hade vi en "vilodag" innan det var dags för Jim att göra sin andra och sista sittning. Vi hade fått vägbeskrivning till en shoppinggata några kvarter bort och efter lunchen gav vi oss iväg ut i regnet. Efter en dryg timme hittade vi rätt, men priserna var rättså lika Sveriges så det blev inte nåt shoppande. Vi åt däremot ungersk gulaschsoppa, stark, men väldigt god.

På torsdagen begav vi oss tillbaka till studion och Jim såg fram emot nästan tre timmars tatuering över revbenen. Utifrån hans ansiktsuttryck anar jag att detta var nära smärtan från epileringen.... fast under några timmar istället för 5min... aj!

Galet fin blev den i alla fall...

Fredagen den 13e flög vi hem från Budapest nöjda efter en mysig, men aningens smärtsam, vecka.

/Maria

Dark Art Tattoo

Sitter nu på tatueringsstudion Dark Art Tattoo i Budapest med en fot inlindad i plastfolie. I bakgrunden spelas hårdrock och ett ihärdigt surrande som nu efter några timmmar börjar bli riktigt enerverande. Min tatuering blev klar för en stund sen men Jim ligger under nålen nån timme till idag, för att avsluta sin på torsdag.

Innan vi åkte hit var reaktionerna väldigt varierande. Det känns nästan som att det finns tre läger vad det gäller tatueringar: de som är för tatueringar och tatuerar sig, de som är för tatueringar men inte på sig egen kropp och de som inte tycker om tatueringar varken på sig själv eller andra. Som väl är har jag bara en person i min närhet som är absolut emot det, så han får faktiskt blunda. För jag blev skitnöjd om man får uttrycka sig så...

För de som aldrig tatuerat sig är det svårt att beskriva känslan. Folk frågar om det inte gör ont. Klart som fn det gör ont! En jäkel som karvar rundor med olika stora nålar. O han ger sig inte bara för att han grävt på ett ställe en gång, näe då, flera gånger på samma ställe helst. Men.. om det är värt det? Såklart!Det är ingen outhärdlig smärta. Iaf inte på foten, iaf inte för mig. Men för de som undrar så prova att tvätta ett brännsår med handsprit... Jag gjorde det misstaget efter min vurpa med longboarden i somras. Just det är inte att rekommendera, tatuering ger ju ett något finare ärr iaf.

Men om ni ska tatuera er, så gör det på ett ställe där huden är tjock och inte precis över ett ben. Fotknölen eller revbenen är säkra tips för en fakir, men inte för den som är lite soft.

Jag tatuerade mig hos Csaba Kolozsvári. Trevlig kille som inte var så strålande på engelska dock. Lite lustigt att han satt och sa förlåt varenda gång han tatuerade på ett extra känsligt ställe. Som om jag inte valt detta själv. Det var ju bara att bita ihop. Finns ju inget att välja på, man vill ju ha en hel tatuering :D

Tror dock att det ofta är tiden som tar kål på folk. I början var det ingen fara, men när vi närmade oss slutet efter två timmar så kändes varje streck. Jim börjar tycka att det är jobbigt nu oxå, och då har han legat närmre fyra timmar idag. Men tror han e lite tuffare än vad jag är.

NU är vi snart färdiga för idag iaf. Det blir nog raka vägen tillbaka till hotellet, med undantag för ett snabbt matinköp.

Och resultatet...

... en mycket nöjd Maria, dock med groteskt svullen vrist o lite småont här och var

Och Jims... är in progress...

To be continued...

/Maria

På besök i Budapest...

Igår anlände vi till Budapest och har fått väldens finaste lägenhet, billig och central. På kvällen tog vi en promenad och hälsade på i tatueringsstudion, för att kanske få en snabbtitt på skissen till Jims tatuering. Men de hade alla saker hemma så vi fick gå hem igen i ovisshet.

På vägen hem hittade vi en mexicansk resturang och åt underbara quilladas med kyckling, till det fick vi chili cheese och tacochips med dippa. De hade väldens godaste guacamole med, hör och häpna, avokadobitar i! Det händer ju aldrig i Sverige, om man inte bestämmer sig för att göra en egen.

Mätta och glada avrundade vi kvällen med en Kaiseröl på en lokal pub precis utanför hotellet.

/Maria

Fest - Tjejerna mot killarna...

Då var det äntligen dags för det stora slaget. Anna och jag laddade under lördagen, gjorde de sista inköpen: slipsar, mat och priser. Vi hittade riktigt fula slipsar för inga pengar alls på Röda korsets 2ndhand butik. När vi bakat glutenfripajoch kladdkaka, gjort klart salladen och dukat var det dags att släppa in tävlingens deltagare.

Första tävlingen: Pappersflygplansrace, vinst till killarna...

Andra tävlingen: Doppleken, slutade oavgjort

Sen följde lappleken, vinst för killarna med två ynka lappar, plocka Gnocci med ätpinnar, vinst killarna och sist...

... den viktigaste, mest prestigefyllda tävlingen: Flippa-mugg-leken... vann så klart tjejerna.

Men allt som allt vann killarna och priset var vars en GBgubbenbadboll som de lekte med hela kvällen sen. Tänk vad lite som krävs för att roa vissa ;)

Vi var lika glada för det... och det skulle visa sig en vecka senare på en brädspelskväll att tjejerna ändå var bäst.

Anna, Karin och Peter med hatten (utan hatt)

Min fuleslips...

/Maria

Teaterhelg...

Trots en vecka med feber och ont i kroppen asade sig Maria till teatern i fredags kväll. Inte så mkt av plikt som av ekonomiska skäl.

Så 20 arbetstimmar senare har hon, förutom febriga nätter och ett otal avsnitt av Scrubs, fått träffa ICA Stig (som inte alls är så trevlig som man kunde trott) och sett Stefan o Christer i kalsonger (och snackat med dem iofs... men nakenchocken glänste högre).

Teatern är ett ganska trevligt ställe att jobba på... kommer att sakna det i vår...

/Maria