... och ett Gott Nytt År!
/Maria
fredag 24 december 2010
måndag 20 december 2010
Skidsuuugen...
Nu... eller i alla fall snart ska vi åka iväg och åka skidor. Det blir en weekend 6-9/1 i Åre med Emma, Tommy och lille söte Filip. Ska bli så mys... varm Oboy, marshmellows och grädde i massor.
Plus att det är dags att inviga nya skidorna och skidstället. Jackan fick jag av världens bästaste Jim i julklapp.
Nu är det snart dags för hemfärd. På onsdag tar tåget oss ner mot Skåne.
/Maria
fredag 3 december 2010
I Stockholm...
... är pulkabackarna så branta och långa att
barnen har hjälm när de åker tefat.
... har man aldrig hört talas om ordet
"klöks", här kräks man bara.
... springer man till tuben (tunnelbana på
sthlm:ska) trots att nästa går om tre minuter.
... har man aldrig hört talas om "lillejulafton".
Hur ska man då veta när det snart är julafton?
... Uttalas allting "sch" (ex. i dusch, lunch),
när vi vet att det faktiskt heter "ch".
Lite tankar från ett snöigt Stockholm.
Snart kommer vi hem!
Jag bara undrar... när ska de förstå att jag har rätt?
barnen har hjälm när de åker tefat.
... har man aldrig hört talas om ordet
"klöks", här kräks man bara.
... springer man till tuben (tunnelbana på
sthlm:ska) trots att nästa går om tre minuter.
... har man aldrig hört talas om "lillejulafton".
Hur ska man då veta när det snart är julafton?
... Uttalas allting "sch" (ex. i dusch, lunch),
när vi vet att det faktiskt heter "ch".
Lite tankar från ett snöigt Stockholm.
Snart kommer vi hem!
Jag bara undrar... när ska de förstå att jag har rätt?
/Maria
söndag 28 november 2010
1:a Advent...
... och vi söndagsmyser med film och lyxfrukost.
Önskar att alla får en toppenbra december. Nu åker vi snart ner till Skaune o Blejkinge :D
/Maria
fredag 26 november 2010
Grattis...
...mamma!
Skickar ett försenat grattis och önskar att
jag var nere i Skåne för att fira dig.
Jag vill även skänka mormor en tanke och
hoppas att du blir kryare snart.
/Maria
lördag 20 november 2010
fredag 19 november 2010
fredag 5 november 2010
Klockan är 16.09... Anna och jag har gått en runda på stan för att döda tiden tills tåget mot Hässleholm och Stockholm avgår.
Vi anländer till stationen, jag köper biljett, säger hej då och kliver på tåget. Efter en stund beskådar vi en massvandring utanför fönstret och får i nästa stund reda på att tåget är inställt.
Dags att handla snabbt... Klockan är nu kvart över. Mitt tåg mot Stockholm går fem i fem från Hässleholm.Jag ringer Anna som vänder på en femöring och hämtar upp mig.
I full galopp beger vi oss mot Hässleholm. Så klart är det bilkö och husvagnar överallt.Men fram kom vi...jag rusar med all packning uppför alla trappor bort längs gången och ner på spår 4...
Precis då rullar X 2000 in, i tid för första gången ever. Jag kliver på, får hjälp med väskorna av en farbror och motar bort en tant från min plats, innan jag kan sätta mig ner och pusta ut. Vi grejade det!
Tack allra käraste Anna för din hjälteinsats!
Vi anländer till stationen, jag köper biljett, säger hej då och kliver på tåget. Efter en stund beskådar vi en massvandring utanför fönstret och får i nästa stund reda på att tåget är inställt.
Dags att handla snabbt... Klockan är nu kvart över. Mitt tåg mot Stockholm går fem i fem från Hässleholm.Jag ringer Anna som vänder på en femöring och hämtar upp mig.
I full galopp beger vi oss mot Hässleholm. Så klart är det bilkö och husvagnar överallt.Men fram kom vi...jag rusar med all packning uppför alla trappor bort längs gången och ner på spår 4...
Precis då rullar X 2000 in, i tid för första gången ever. Jag kliver på, får hjälp med väskorna av en farbror och motar bort en tant från min plats, innan jag kan sätta mig ner och pusta ut. Vi grejade det!
Tack allra käraste Anna för din hjälteinsats!
onsdag 6 oktober 2010
Före och efter...
Nu är sängen äntligen borta! Från golvet iaf... Loftsängen är färdigsnickrad och soffa inhandlad.
Det blev sååå fint!
Vill man se en liveversion får man antingen boka in ett besök hos oss eller ringa mig på Skype så kan man få en guidad webcam-visning.
Före
Efter
Tom på väg upp
Han har fortfarande inte kommit på nåt bra sätt att ta sig ner. Det brukar sluta med att han hoppar rakt ut i luften efter att ha traskat fram och tillbaka en lång stund. Tur att den bara är 170cm ovanför golvet. När vi är hemma och vakna kan vi ju lyfta ner honom men mitt i natten är man inte så sugen på att klättra ner med honom.
Fast... problemet är nog löst. Efter kloklippningen häromdagen har han inte klarat sig förbi tredje pinnen.
Vår lille älskling <3
/Maria
Saknad...
Jag trodde väl aldrig att jag skulle bosätta mig i Stockholm. Än mindre att jag faktiskt skulle trivas. Jag har ett riktigt bra jobb med härliga kollegor, världens bästa sambo och en jättefin
lägenhet med bra och centralt läge men...
... inga bästaste kompisar så långt ögat når! Utspridda över södra delen av Sverige med tyngdpunkt i Kristianstad finns de... med mer eller mindre permanent boende... men för tillfället alldeles för långt bort. Tur att det snart är höstlov på schemat!
Saknar er...
/Maria
torsdag 9 september 2010
Tokholm i mitt hjärta...
Ja.. för att göra en lång historia kort...
... så bor Jim, Tom och jag för tillfället i Solna.
Här har vi en lyxig men pytteliten etta som vi inrett efter egen förmåga och IKEA-konto.
Hallen...
Köket...
Hallen och Tom...
... och en gång till...
Vardagsrum, arbetsrum, matsal och sovrum...
... och från en annan vinkel. Med myyycket ljus ^^
... och igen...
Hallen från en annan vinkel...
Utsikten från vår balkong...
Mycket mer än såhär är det inte. Försökte ta bilder inne från badrummet... men d e så litet att man inte vet var man ska stå och fota.
Men trivs gör vi iallafall. Och jobb har jag fått! Så livet leker. Som sagt... när kommer uppförsbacken?
/Maria
onsdag 8 september 2010
Jag bara undrar...
... löser sig allt för att man har inställningen att det ska göra det...
Eller...
... är det så att eftersom allt löser sig är det lätt att ha inställningen att det ska göra det?
Grubblar och väntar på att det ska bli uppförsbacke ...
/Maria
måndag 16 augusti 2010
På besök i...
... Lund
Igår var det sista dagen på Skånetrafikens sommarkort och då passade jag på att ta en sväng till Lund för att hälsa på Viktor och Rebecka i deras lägenhet. Då de flyttade in i början på januari och min resa började veckan efter så var detta faktiskt mitt första besök där.
Avundas alla som har en lägenhet nu och detta var inget undantag. Supermysig! De hade till och med en gårdskatt som tryggt travade in och snusade runt en stund innan den gick till nästa lägenhet.
Det bjöds på tefika, den allra bästa sorten, och rundvisning i lägenheten.
På dass hittade jag världens tyngsta toalettlektyr som gjorde att "Ny Teknik"-tidningarna, som vi läste när vi var små, mest kunde liknas vid Totte-böcker. All heder till den som ger sig på denna koloss...
Rebecka e en pysslig tös hon... och håller på att virka Amigurumi- figurer dagarna i ända. Så fina att jag faktiskt själv blev sugen och fick låna en bok om konsten. Vi får väl se om jag har tålamod och talang nog för att nånsin komma såhär långt.
Tack för besöket!
måndag 9 augusti 2010
Denna dag...
... tillägnas alla långsamtgående pensionärer.
Idag har det kommit till min kännedom att samhället idag inte tar någon som helst hänsyn till folk som rör sig långsammare än "standard"-hastighet.
Detta märkte Maria (som för övrigt faktiskt har några år kvar till pensionen... tro det eller ej) efter att ha suttit, i äkta pensionärsanda, och väntat på bussen gott och väl 20min innan den skulle gå. Med sig hade hon en tung fullpackad bag, en stor bärbar dator och handväska. Väntetiden spenderade hon med att lösa korsord och soduko, kanske inte helt främmat för standardpensionären.
Bussen anlände precis i tid, Maria la ner tidningen, rotade fram biljetten, lastade upp väskorna på ryggen och ...
... trodde att hon skulle kliva på bussen. Men ack så fel man kan ha. Bussen hade precis pyst igen sina dörrar och rullade iväg.
Stackars Maria småskuttade efter en bit, men kände sig besegrad av den tunga lasten och alldeles för förnärmad att hon missat bussen, som stannat mitt framför näsan på henne, för att kunna bli arg.
Det var bara att vagga, argt muttrandes, tillbaka till bänken, plocka upp tidningen och se om det fanns något vettigt som kunde vara värt att läsa en gång till.
30 min senare stod Maria i givakt framme på kanten av busshållplatsen, långt innan bussen skulle gå. Men denna gång hann hon iaf med...
Jag bara undrar... kommer det att bli någon 30-årskris för mig det närmsta halvåret? Eller jag kanske redan känner mig så trygg och hemma bland pensionärerna att det redan är överspelat?
To be continued...
Idag har det kommit till min kännedom att samhället idag inte tar någon som helst hänsyn till folk som rör sig långsammare än "standard"-hastighet.
Detta märkte Maria (som för övrigt faktiskt har några år kvar till pensionen... tro det eller ej) efter att ha suttit, i äkta pensionärsanda, och väntat på bussen gott och väl 20min innan den skulle gå. Med sig hade hon en tung fullpackad bag, en stor bärbar dator och handväska. Väntetiden spenderade hon med att lösa korsord och soduko, kanske inte helt främmat för standardpensionären.
Bussen anlände precis i tid, Maria la ner tidningen, rotade fram biljetten, lastade upp väskorna på ryggen och ...
... trodde att hon skulle kliva på bussen. Men ack så fel man kan ha. Bussen hade precis pyst igen sina dörrar och rullade iväg.
Stackars Maria småskuttade efter en bit, men kände sig besegrad av den tunga lasten och alldeles för förnärmad att hon missat bussen, som stannat mitt framför näsan på henne, för att kunna bli arg.
Det var bara att vagga, argt muttrandes, tillbaka till bänken, plocka upp tidningen och se om det fanns något vettigt som kunde vara värt att läsa en gång till.
30 min senare stod Maria i givakt framme på kanten av busshållplatsen, långt innan bussen skulle gå. Men denna gång hann hon iaf med...
Jag bara undrar... kommer det att bli någon 30-årskris för mig det närmsta halvåret? Eller jag kanske redan känner mig så trygg och hemma bland pensionärerna att det redan är överspelat?
To be continued...
söndag 8 augusti 2010
Plockat ur arkivet...
Film på sötaste syskonkottarna...
Det har kommit till min kännedom att det inte går att se detta om man inte är inloggad. Jag låter det dock ligga kvar för eget bruk ^^
Det har kommit till min kännedom att det inte går att se detta om man inte är inloggad. Jag låter det dock ligga kvar för eget bruk ^^
/Maria
Baka liten kaka...
... rulla liten ... ehhh... STOR bulle!
Här kommer bilder på sötaste Filip bullätandes...
/Maria
Något att fundera på...
Kalle är den typen du älskar att hata. Han är alltid på gott humör och har alltid något positivt att säga. När någon frågade honom hur han mådde svarade han:
'Om jag mådde bättre hade jag varit tvillingar'.
Han var en naturlig inspiratör. Om en av de anställda hade en dålig dag var Kalle där och talade om för de anställde hur man kunde se positivt på situationen. Jag blev nyfiken av att se detta, så en dag gick jag bort till Kalle och frågade honom: 'Hur lyckas du?'
Kalle svarade: 'Varje morgon vaknar jag och säger till mig själv: Du har två val idag. Du kan välja att vara på gott humör eller du kan välja att vara på dåligt humör. Jag väljer att vara på gott humör. Varje gång det sker något dåligt, kan jag välja att vara ett offer eller dra lärdom av det. Jag väljer att dra lärdom av det. Varje gång någon kommer och klagar hos mig, kan jag välja att acceptera deras klagan eller jag kan välja att peka på de positiva sidorna i livet. Jag väljer de positiva sidorna i livet.'
'Säkert, men det är inte fullt så enkelt', protesterade jag.
'Det är det', svarade Kalle. Livet handlar om val. När du tar bort allt runt omkring är varje situation ett val. Du väljer hur du vill reagera på situationen. Du väljer hur folk skall påverka ditt humör. Det är du som väljer om du vill vara på bra eller dåligt humör. Till syvende och sist är det ditt val hur du lever ditt liv.'
Jag funderade över vad Kalle hade sagt. Strax därefter lämnade jag företaget för att starta eget. Vi tappade kontakten, men jag tänkte ofta på honom när jag gjorde ett val i förhållande till livet, istället för att bara reagera på det.
Många år senare hörde jag att Kalle var inblandad i en allvarlig olycka med ett fall på 20 meter från en radiomast. Efter 18 timmars operation och flera veckor på intensiven, blev Kalle utskriven från sjukhuset med skenor längs ryggen. Jag träffade Kalle ca sex veckor efter olyckan. Då jag frågade honom hur han mådde, svarade han: 'Om jag mådde bättre skulle jag ha varit tvillingar. Vill du se ärren?'
Jag avböjde erbjudandet om att se ärren, men frågade honom om vad som försiggick i huvudet på honom under olyckan.
'Det första jag tänkte på var på min ännu ofödda dotter', svarade Kalle. 'Så medan jag låg på marken mindes jag att jag hade två val. Jag kunde välja att leva eller jag kunde välja att dö. Jag valde att leva'.
'Var du inte rädd? Blev du inte medvetslös?' frågade jag
Kalle fortsatte: 'Ambulanspersonalen var fantastisk. De sa hela tiden att allt kommer att gå bra. Men då de rullade in mig på akutmottagningen och jag såg uttrycken i läkarnas och sjuksköterskornas ansikten, blev jag vettskrämd. I deras ögon stod skrivet: 'Han är döende'. Jag visste att jag måste göra något.
Vad gjorde du då?', frågade jag.
'Nå, det var en sjuksköterska som skrek frågor till mig', sa Kalle. Hon frågade om jag var allergisk mot något. Ja, svarade jag. Läkarna och sjuksköterskorna stannade upp medan de väntade på mitt svar.
Jag tog ett djupt andetag och ropade: "Tyngdkraften".
Genom deras skratt sa jag till dem: 'Jag väljer att leva. Operera mig som om jag var levande, inte död'. Kalle överlevde tack vare läkarens skicklighet, men också på grund av sin fantastiska inställning. Jag lärde av honom att varje dag kan vi välja att leva fullt ut.
Inställningen är, trots allt, allt...
Egentligen är dagen idag den morgondag som du bekymrade dig för igår.
När det känns för j-ligt, tänk så här:
Jag är tacksam...
... för tonåringen som gnäller för att han måste diska för då är han hemma och inte ute på gatorna.
....för skatterna jag betalar för det betyder att jag har ett jobb.
... för att jag måste städa efter en fest för det betyder att jag har vänner.
....för att kläderna är lite trånga för det betyder att jag har mat på bordet.
... för att gräsmattan behöver klippas , fönster tvättas och hängrännor som måste rensas, jag har ett eget hem.
... för skuggan som bevakar mitt arbete, det betyder att jag är ute i solen.
... för alla klagomål på politiker för det betyder att vi har fri yttranderätt.
... för att parkeringsplatsen är längst bort för det betyder att jag har råd att ha bil.
... för min höga elräkning, den betyder att jag har det varmt.
... för kvinnan i bänken bakom mig i kyrkan som sjunger falskt för det betyder att jag kan höra.
... för tvätthögen på bordet för det betyder att jag har kläder att ta på mig
... för trötthet och värkande muskler i slutet av dagen - jag har kunnat arbeta hårt.
... för väckarklockan som ringer på morgonen, jag lever...
/Maria
fredag 30 juli 2010
torsdag 22 juli 2010
Nattugglar...
Nu har det hänt en del sen jag senast skrev några rader här. Är lite dålig på att uppdatera, men tappade lite sugen efter resan. Det händer liksom inte så många spektakulära saker per dag just nu. Fast... det är rätt skönt att bara ta det lugnt. Ska snart berätta vad dagarna fyllts med den senaste veckan. Men först lite fler bilder från midsommar hos Anna o Ola...
Det blev som vanligt en del kubb...
... och lite öl...
Kan faktiskt inte erinra mig om vem som vann...
En sak är i alla fall säker. Anna har rekordet med sju prickade kubbar under ett spel. Score!
Sen har jag varit tre veckor på läger. Haft det mycket trevligt, men lägger inte in några bilder. Ni som vill veta lite mer kan gå in på Mossbylunds hemsida.
Efter lägret blev det några dagar i husvagn i Köpingsvik på Öland. Vi var på Strand, Borgholm och tittade på No Tjafs. Vi hann även med en del badande, sovande, cyklande, kroppkaksätande, shoppande och skitgubbespelande. En kväll var vi och såg Governor Andy i Borgholm, svensk reggae när det är som bäst.
Cider på Strand
Jims lillebror Timmy o jag i kortspelartagen.
Nu är jag i Blekinge igen, i Eringsboda - "upplevelsebyn med livskvalitet". Blir lite full i skratt varje gång jag läser skylten. Visst är det en trevlig by, men upplevelsen består nog mest i lite blommor o kanske en o annan älg. I och för sig så finns här ett hus med en egen-ihop-snickrad vattenrutschkana som är värd att se. Dessutom har de en tanta i byn som skapar en och annan rubrik i tidningen och i tv-programmet "Grannfejden". Man kan ju även hitta en longboardkändis här har jag hört. En som kört 200mil i Sydost Asien.. men jag vet inte. Kanske bara en myt... i vilket fall som helst jobbar han natt just nu. Så jag har tråk. Ska passa på att sova lite nu tror jag.
/Maria
fredag 16 juli 2010
Äntligen...
Imorgon är min sista dag som ledare på läger på Mossbylund utanför Svarte, Ystad. I tre veckor har jag blivit uppassad med gratis husrum, mat och familjer att ta hand om på ett 4-stjärnigt hotell.
Lägret är till för familjer där ett eller flera av barnen har autism eller aspergers. Vi ledare anordnar aktiviteter anpassade för familjerna och försöker se till så att alla får en bra och avkopplande vecka. Men nu är vi alltså inne på sluttampen.
Imorgon tar jag tåget från Svarte till Malmö och vidare till Kristianstad för att röja runt lite i mitt förråd, träffa bästaste Annan och dra ett sista andetag av Kristianstaddagarna.
Sen går tåget vidare mot Ronneby och Jim <3
Vi tar vårt pick o pack och drar till Öland i några dagar.
Jag och Lilla Annan
firar midsommar...
/Maria
onsdag 14 juli 2010
söndag 11 juli 2010
I Thailand...
... dricker man läsk med is genom sugrör ur en påse
... åker man gratis tuk-tuk om man hittar en munk att dela den med
... får hundarna bada på stränderna
... dricker man Chang-öl samtidigt som man kör bil
... friterar man fisk och skaldjur med allt inkluderat, dvs huvud, skal, ben, stjärt
... tutar en genomsnittlig bilförare 1 gång i minuten... minst!
... kostar en Pringlesburk mer än en lunch på stan
... har de gjort Pringlesburkarna smalare (och i USA bredare... how odd) så man får inte ner handen utan att riskera att fastna
... är det ok att slänga skräpet i vägkanten... "alla andra gör ju det..."
... är alla katter hälften så stora och hälften så breda som hemma
... fraktar folk de mest märkliga saker på sina motorcyklar: båtar, apor, tavlor, madrasser, hundar, hela familjer, 4 bildäck,
... dricker alla Pepsi istället för Coca Cola
... får man kniv och gaffel på Burger King men gaffel o sked överallt annars.
... har man arbetande apor som plockar ner kokosnötter
... kaklar man väggarna istället för att tapetsera
... plockar man inte bort överkörda djur, utan kör istället över dem tills de blir platta som papper
... dricker poliserna whiskey på lunchrasten
... säljer glassförsäljarna på stranden inte bara glass utan även porrfilmer och gräs
... är man lång om man är kille och över 170cm
... dricker man öl genom sugrör
... dricker man whiskey med sodavatten och is
... kostar en timmes thai massage lika mycket som en 10 min taxiresa
... kan man få Swedish massage (vad nu det innebär?)
... drar man bara en ny elkabel om den gamla inte funkar, vilket medför ett smärre kaos ute på gatorna.
... vet man att turister med bandage runt höger vad döljer brännsår från avgasröret på en motorcykel
... har småbarnen pinglor runt anklarna eller pipleksaker i skorna
... sover man utan täcke
Jag bara undrar... om det inte är rätt skönt att faktiskt vara hemma igen...
/Maria
torsdag 8 juli 2010
måndag 5 juli 2010
Tidningar...
Här kommer lite tidningsurklipp. Väntar fortfarande på Aftonbladet... sen är det nog slut.
/Maria
tisdag 22 juni 2010
söndag 20 juni 2010
På turné...
Nu när vi är hemma och hunnit landa lite i vardagen, var det dags att hälsa på alla nära och kära runt om i Skåne. Första turen gick till Malmö och mormor där mamma och jag manglade lakan, åt gott och pratade resa. Sen tog vi bilen till Åsljunga och mamma o Kents hus hus för en natts sömn. Där blev jag upphämtad dagen efter av Emma och lille Filip. Filip som minsann blivit en stor pojke medan vi var borta!
Ännu mer snack om resan mellan mjölkrundorna, bildvisning och många hopp i hoppgungan (iaf för Filips del) blev det innan vi tog bilen till Höör och pappa och Monicas hus.Detta var dagen med bröllopet och under eftermiddagsfikan tittade jag säkert 5min innan jag storknade och pappa o jag flyttade ut på deras nylagda trädeck medan Emma, FIlip, Monica och farmor tittade på hela spektaklet. Kvällen avslutade med en supermysig nostalgipromenad runt Höör.
Idag kom famljen Backe på eftermiddagsfika. Då blev det fullt ståhej i några timmar med Linus och Linnea som båda vuxit och blivit sååå stora!
Imorgon fortsätter resan till Kristianstad... ska bara kolla först om det finns en säng för mig där ^^
/Maria
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)